Stranger than Fiction

Klyschigt. Hungrigt. Cafémat. Själv.
Ville inte åka hem, risk för saltvattensbryt.
Vissa hade viktigare saker för sig.
All by myself-låten (påriktigt) någon sorts operavariant.
Gråtgråtgråt.
Straff.
VR Blog Awards, även fast R från början tyckt att jag skulle stanna kvar själv på salongen och hålla öppet.
Först rakt, sen lockigt med vuxenmobbing däremellan.
Sen skulle jag tydligen inte stanna kvar på festen. Då skulle jag hem.
Tackelitack tack tack!
Det var ett straff. En hämnd.
A och jag befinner oss på samma saltvattenhaltnivå, tror jag.
Vi drack några öl tillsammans istället för att åka hem.
Utvärderade situationer.
R festade vidare med sina kindpuss- kändisar.

Vi andra ler inombords och behöver nästan inga ord längre...